Sitter på bussen till gympan nu, enda nackdelen med att ha lov är att jag då måste åka hemmifrån 2 timmar innan träningen istället för att ta bussen efter skolan. Men nu är jag snart framme iaf. Jag har en äcklig obehaglig innerliggande panik inom mig nu. Nästa helg är de tävling, helgen efter jnm! Och jag vill ju bara va i toppform och feta volter och vara åtminstone lite nöjd med träningen, jag kan inte minnas när jag var det sist, jättelängesedan iaf. Men jag behöver tiiiiiiiiiid, ryggjäveln vill ju inte gå över själv så nu behöver den bara tid. MEN DET FINNS JU INGEN TID?!? hur gör man då? Bra fråga. Ja vet inte! Enligt naprapaten får jag inte göra någonting som gör ont, men var går gränsen för smärta??! Nu när jag äntligen gör något åt saken så den får bli bättre vill ja inte paja något, men jag vill ju så gärna gympa! Får se hur de går idag, jag håller tummarna och spänner nedre magmusklerna som var väldigt viktigt!

Bild på mig och världens grymmaste lille jyylia!